Interkulturalitet.

Interkulturalitet handlar om mötet mellan olika kulturer. Mångkultur handlar däremot om kulturers olika parallella existens.
Interkulturalitet kan därför ses som en gränöverskridande och gemensam term för möten som uppstår när kulturer möter kulturer. En sådan plats är skolan. Mångkultur blir på så sätt fel ord att använda.

Alla människor har en kulturell identitet som ständigt utvecklas i gemenskap med dem som delar samma kultur och i mötet med andra kulturer. Vår kulturella identitet är ett arv och vi delar den med andra.
Kultur innebär ju också en kollektiv gemenskap. Olika länders kulturer handlar om människors synsätt. Vi kan på så vis se att kulturer är ett begrepp som innefattar mycket.
Jag har läst boken som Interkulturella perspektiv, jag förstår att med en mångkulturell skola måste man försöka att integrera alla kulturer och få dem att se varandra. Den mångkulturella skolan utmanar pedagogiken.
Interkulturalitet används först 1981 i pedagogiskt sammanhang då det tillsattes en språk och kulturarvsutredning. Med mål att göra lämpliga förändringar inom den dåvarande invandrar och minoritetspolitiken. Slutsatsen av detta kom 1983 då med namnet Olika ursprung- Gemenskap i Sverige -utbildningen för språklig och kulturell mångfald. Detta skulle innebära ett större och bredare samhälls- och utbildningsperspektiv.
I boken kan man läsa hur socialkonstruktivism spinner en tråd mellan interkulturell och pedagogik. Det handlar om bur vi lär oss i gemenskap med andra. 
Den interkulturella pedagogikens uppgift ger också en bild av hur begränsade skolan, läraren eller eleven är att utveckla detta. Kanske behövs det en tanke och vilja som ger utrymme åt alla människor och samhällsgrupper att i dialog och diskussion forma och sträva mot ett integrerat samhälle. Detta kräver i sin tur att alla grupper har tillgång till  de resurser och medel som behövs.
Den fråga man kan ställa sig är, vem är egentligen jag? Vem är jag och vad kan jag bidra till? Alla människor har deras kultur från sitt hem och sin familj. Lär vi oss genom ett socialkonstruktivistiskt sätt, lär vi oss i gemenskapen med andra. Uppdelningar mellan skolor med olika kulturella bakgrunder och ingen alls är ganska stor. Vi borde i stället dra nytta av våra kulturella olikheter. Lära och låta oss förstå. Istället för att gömma och stänga in oss och tillhöra olika kategorier och klasser. Hur skall man göra? Hur skall man få människor att förstå, att kunskapen om omvärlden och oss själva i den bör bli mycket bättre i mötet med andra. Läs Världskulturmuseet säger.

Någon att inspireras av!

Låt oss lära!

Snart skulle mörkret falla det visste Lilly.
Bortanför mörkret skulle hon hitta ett minne att sova på. Det kändes kallt i vindsvåningen och hon tog det stora lapptäcket och virade det runt sig. Stearinljusets låga berättade sagor om stora äventyr på tegelväggen.
Lilly plockade upp sin kvällsbok.

Bland människorna finns frågorna
det lyser klart ut lågorna.
I skogen och på gatorna  
Det glimmar till, 
det ser skatorna.
De svaren vill jag ge dig.

De svaren skall jag ge dig.

Didaktik handlar om vad läraren bör tänka på vid undervisning ,metod syfte och förhållandet däremellan.  Lars Åke Kernell är en pärla på detta. Hans inställning till läraryrket gör mig glad och positiv. Stunder finns, då jag funderar över min lärarroll. Läraryrket är komplext.  En lärare skall kunna prata fram världen, kunna diskutera och se på världen med olika ögon. Fenomenologi är läran om hur världen upplevs.
Alla människor kan olika saker, vi ser världen på olika sätt. I sociala sammanhang och samspel med andra människor kan vi få syn på vår självbild. Vi kan få en bild av oss själva, hur vi uppfattas och hur andra människor uppfattar oss. Vi lär oss på så vis att bemöta oss själva och andra.  Någon sa: Jag vet inte vad jag har sagt fören Du har svarat. Så är det nog.  Konsten att förstå andra handlar om att hitta sig själv. Att veta vad man vill lära ut och varför, vad vill man förmedla, vad är mitt lärar-credo?